26 juni, längs gamla gränsen mellan Lövsta och Tranbygge på skjutfältet

Återbesök i skogarna på skjutfältet där jag för femtioelfte gången letade efter Wikröret, men inte heller denna gång hittade detta röse som alltså fortsätter att gäcka mig. Hittade dock en visare som jag också letat efter förr, och fann denna precis intill där gamla kraftledningsstolparna står i dess östliga ände. Kablar/vajrar hänger fortfarande ner från de sista stolpparen, vilket ger en smått surrealistisk upplevelse när man går i området och det helt plötsligt kommer ner tre grova vajrar från himlen! Visaren står ett tiotal meter nordost om den södra kraftledningsstolpens nordligaste vajer (hängde ni med där?)! Precis i en backkant intill en gran. Väl synlig om man står på rätt ställe, vill säga!

Ja, detta Wikröret... jag drömmer nästan mardrömmar om det snart! Nu har jag varit i området och letat minst 5 gånger, och varje gång får jag gå hem igen besviken.

Visst, det kan vara borttaget/raserat/övervuxet, MEN eftersom både Ängsröret står kvar i väldigt bra skick, och nu hittade jag ju dessutom visaren något hundratal meter ifrån Wikrörets läge, så det borde ju rent logiskt innebära att även Wikröret står kvar någonstans. Uppenbarligen inte där jag har letat dock!! Nåja, skam den som ger sig. Nästa vår, innan vegetationen blivit allför besvärlig, ska jag dit igen och leta. Hittar jag det inte då hittar jag det förmodligen aldrig!

Jag tog på hemvägen en sväng in förbi handgranatsbanan norr om Lugnet och letade upp en bättre stig för att hitta till Ufröret, och det alternativ jag lyckades komma fram till nu är mycket bättre än den rutt jag använde tidigare. Passade även på att rycka bort ormbunkar och andra växter som dolde röset. Det står ju relativt lågt i terrängen och dess hjärtsten är liten jämfört med andra rösen, så jag gjorde en insats för att få detta röse att bli mer synligt, och jag tyckte jag gjorde ett ganska bra jobb.

Från handgranatsbanan tar det 2,5 minuter att gå igenom skogen för att nå röset, i lätt terräng.