23 och 24 augusti, ströbesök i Lerberga Skog, Livgardet

24.08.2014 18:23

Gjorde två "punktbesök" på lördagen respektive söndagen i skogarna öster om Lejondalssjön. På lördagen trotsade jag det lynniga och oförutsägbara vädret och tog mig till ett ställe norr om Lillboda, där det enligt gamla orienteringskartor från mitten av 1970-talet (som jag hittade på en fantastisk hemsida med massor av gamla och nya orienteringskartor;  http://omaps.worldofo.com/) skulle finnas ett gränsröse på en berghäll strax sydost om en numera nedlagd handgranatsbana. När jag tagit mig till platsen började det såklart regna! Men, eftersom jag bemödat mig att åka dit var det självklart att jag skulle försöka leta upp röset. Det var förhållandevis enkelt. Från grusplanen, som alltså förut var en hgr-bana, gick jag nästan rakt sydost upp i den sluttande skogen. 

Jag passerade ett par större stenar som matchade orienteringskartorna jag hade med mig (en gammal och en ny), och gick upp på en platå, så kallat "berg i dagen", och gick aningen norrut. Där fann jag röset, som inte var i bästa skick. Det var delvis raserat, och det såg ut som att den stora hjärtstenen hade rasat och låg nu i norra änden av röset och pekade i nästan helt nordlig riktning. Röset består av cirka 12-15 halvstora stenar, och ligger öppet på berget med mycket lav och mossa omkring. Blöt som en tvättsvamp begav jag mig efter den obligatoriska fotograferingen tillbaka hem igen.

På söndagen var vädret fortfarande opålitligt, men jag gav mig ändå ut på en expedition även denna dag. Första röset jag sökte efter skulle ligga nära Lejondalssjön, på en udde mellan Bjurs och Sjötorpet. Även denna gång var det 70-talskartan som hade röset utmärkt, men inte de senare kartorna (90- och 00-talet). Jag hade varit i det här området tidigare och letat efter både röset och en visare intill, men inte hittat något av dessa. Nu trodde jag att jag åtminstone skulle kunna hitta röset, eftersom jag nu hade en karta som visade dess läge. Men det blev nitlott även denna gång... I backen ner mot sjön hade det avverkats skog för rätt så många år sedan (vad jag kunde tyda av de avsågade stammarna och stubbarna), och dessutom vuxit upp en hel del granar. När jag kryssade runt i den branta och svårbemästrade terrängen såg jag ett par riktigt färska spår av älgspillning, och det var droppen... Nu ville jag definitivt inte söka mer i just det här området!!

Jag begav mig därför till ett annat ställe, in i skogen längs vägen som går mellan Sjötorpet och Tillfället. Där skulle jag nu leta efter ett röse som minsann även fanns på moderna kartor! Det borde ju borga för att jag skulle kunna hitta det röset! Det tog lite tid att lokalisera den mycket svaga stig som skulle leda mig på rätt väg norrut mot röset. När jag till slut såg stigen, eller snarare körspåret, lämnade jag grusvägen och följde stigen samtidigt som jag noga kollade orienteringskartan. Några mindre stigar som inte matchade kartan desorienterade mig en aning, men jag gick tillbaka till huvudstigen och började om när jag insåg att jag inte var rätt ute. När jag trodde mig vara nästan framme fick jag en trevlig överraskning, ett ganska stort kantarell-ställe mitt framför nosen! Så det blev till att plocka fram en påse och fylla den med gyllengula svampar, ett trevligt stopp på cirka 5 minuter innan jag kunde fortsätta. Det var lite buskigt och tätt med granar mellan stigen och röset, men jag fick syn på det mellan grangrenarna och gick upp på den lilla berghäll där det var beläget.

Inte heller detta röse var i toppskick, och det låg en granruska delvis över röset, samt en halvstor stock som såg ut att ha legat på röset i många år. Jag plockade bort dessa objekt före fotograferingen och lade inte tillbaka dessa, då röset såg mycket trevligare ut utan dessa. På rösets västra sida satt dessutom någon form av metallpinne med hål i fast i berget. Röset var finare än det jag hittade dagen innan, men ändå långt ifrån de finaste jag sett. På västra sidan var det kraftigt övervuxet av mossa. Hjärtstenen var tydlig, men det fanns en minst lika stor sten till på rösets nordvästra sida, som såg ut att ha fallit ner. Hur denna sten skulle ha stått från början har jag ingen teori om. Gick samma väg tillbaka och plockade ett par kantareller till som jag hade missat på vägen in i skogen. En välfylld påse med svamp, samt även denna dag ett hittat röse, blev vad jag kunde känna mig nöjd med efter ännu en härlig utflykt!